Sverige måste satsa på sol, vind och vatten!

Att Tyskland nu väljer att avveckla kärnkraften är ett steg i rätt riktning. Problemet blir, som många förutspår, ett högre elpris för konsumenter.

Under förra mandatperioden röstade den styrande majoriteten för utökad kärnkraft i Sverige och rev därmed upp beslutet från 1980 om avveckling. Därefter har den svenska kärnkraften fortsatt drabbats av problem med brand och stängda reaktorer, med följden att vi konsumenter fått betala ett högre pris.

Många ifrågasätter nu åter kärnkraften efter olyckan i Fukushima, Japan, och Tyskland är nu först ut med att satsa på en avveckling fram till år 2022. Det stora problemet är hur effektförlusterna på det tyska kraftnätet skall ersättas då de energisatsningarna på förnybar el inte på långa vägar kommer att täcka det nuvarande, och framtidens, energibehov i landet.

Debatten om kärnkraften har tagit ny fart även i Sverige. Centerpartiet som tidigare varit emot en utbyggnad har bytt fot, de röstade för en utbyggnad. Frågan är om partiet vänder kappan efter vinden, eller om de står fast vid en fortsatt satsning på Oskarshamn och Ringhals.

Min åsikt är att Sverige på sikt måste avveckla kärnkraften då riskerna är allt för stora och slutlagringen är ett av de största frågetecknen i diskussionen. Hur kommer framtida generationer reagera vid en eventuell katastrof då uttjänt kärnbränsle börjar läcka? Vad kommer att hända med jorden?

Självklart inser jag att det i nuläget inte går att stänga av reaktorerna. Vi måste bygga ut den förnyelsebara energin och uppmuntra fler hushåll att bli självförsörjande. Tyvärr kostar solpaneler och vindkraftverk oerhört mycket, ett stort hinder. Därför föreslår jag att man inför bidrag, eller på något annat sätt underlättar för konsumenter att producera egen el.

Sverige kan i framtiden vara ett av Europas grönaste länder när det gäller energiförsörjning. Att satsa på den förnyelsebara energin, producera vindkraftverk och solpaneler och utbilda ingenjörer i ämnet; det är vad vi måste göra för att inte förlora arbetstillfällen till Asien.

AB, GP, DN, SvD

Kan man bota en bög?

Dagens Nyheter rapporterar nu om att det Karolinska sjukhuset nu ska erbjuda hjälp för män som lider av sexuella fantasier om barn. De vill även ha en nationell hjälptelefon för personer som lider av pedofili.

Personligen anser jag att ordet pedofili missbrukas grovt av media som beskriver alla som begår sexuella övergrepp mot barn som pedofiler. Så är inte fallet. De flesta övergrepp sker inom familjen av någon närstående.

Samtidigt har det under våren framkommit uppgifter i Uppdrag Granskning om att offren ofta blir utan hjälp från samhällets sida medan sexförbrytaren genomgår en ”behandling” som inte är vetenskapligt bevisad, samtidigt som de släpps ut nästan direkt.

Skulle jag i stället ställa frågan ”kan man bota en bög?” skulle jag troligen mötas av massiva protester och anmälas för hets mot folkgrupp.

Nu försvarar jag inte sexuella övergrepp mot barn, jag tycker att det är fel. Men frågan om rehabilitering av avvikande sexuell läggning är intressant. Är frågan rätt ställd och vad ska man göra för att minska sexuella övergrepp mot barn?

Kalla mig inte invandrare! Hallå!

Troligtvis kommer klippet som jag nu länkar till i detta inlägg att publiceras i svenska kvällstidningar inom en snar framtid. Därför väljer jag nu att kommentera det för att reflektera mina synpunkter.

I filmsekvensen, som är inspelad med en mobiltelefon, har en lärare kommit i konflikt med en mörkhyad elev som på bruten svenska hävdar att han inte är invandrare. Tyvärr börjar filmen under pågående konflikt och man får ingen hjälp i beskrivningen om vad som startade bråket.

Bland annat uttrycker sig läraren följande: ”Jag är så trött, jag hjälper alltså invandrare och sånna som e barn till invandrare. Jag hjälper dom att få jobb” sedan ”jag är här för att hjälpa dig, jag behöver inte jobba men jag vill fan hjälpa er.”

Den stora frågan blir nu vilken person som har rätt och vem man ska hålla med. Troligtvis kommer en stor del att kritisera lärarens uttalanden då eleven är svart, det är ju tabu att kritisera människor med utländsk härkomst i Sverige. De som kommer att ställa sig på lärarens sida blir troligen utmålade som Sverigedemokrater och en skam för det mångkulturella samhället.

Frågan är också vad konsekvenserna av klippet kommer att bli. Troligtvis kommer läraren att få en utskällning med risk för uppsägning, trots att han troligen blivit terroriserad av ligisterna (läs eleverna) i klassen.

På vems sida står Försäkringskassan?

Strålkastarljuset riktas åter på Försäkringskassan. Denna gång på grund av att de valt att åka på konferens till Las Vegas och under fyra dagar spenderat över 100 000 kronor.

Samtidigt som Försäkringskassan spenderar tid på att trakassera sjuka som nu tvingas söka socialbidrag har de alltså valt att spendera pengar i USA, i stället för att stärka den svenska ekonomin.

Allt oftare hör man att svenskar är lata bidragsfuskare och att försäkringskassan genast kräver tillbaka pengar som felaktigt utbetalats. Men när de själva missar utbetalningar till de sjuka, då är det plötsligt inte lika bråttom. Är inte det vad vi kallar dubbelmoral?

Att regeringen utgår från att vi svenskar är bidragsfuskare när de själva företräder en samhällsklass som gör allt för att undkomma skatt och ideligen fått skattelättnader på sjukas bekostnad, det är vad jag kallar skandal.

Kamrater, är det dags att slå undan benen på dem som föder det svenska klassamhället och stå upp för en samhällsriktning där de som är sjuka ska få bästa möjliga hjälp att åter kunna komma ut i arbete och på det sättet stärka den svenska välfärden och bidra till statskassan?