Arbetsgivarna är bortskämda

I dag förväntas man som arbetssökande att ha adekvat utbildning och tidigare erfarenhet. Problemet är att man efter grundskola och gymnasieutbildning ofta saknar arbetserfarenhet, vilket är ett stort problem. Därför har Arbetsförmedlingen i samarbete med Försäkringskassan tagit på sig ansvaret att finansiera dem som måste få praktisk erfarenhet innan de kan få en anställning.

Arbetsgivarna har på grund av de senaste årens arbetsmarknadspolitik blivit bortskämda, de behöver inte anställa och lära upp då staten sköter finansieringen medan många ungdomar jobbar gratis. Har du varit arbetslös i mer än tre månader har du rätt till jobbgarantin, som trots namnet inte garanterar att du får jobb efter avslutad aktivitet. Samtidigt förväntas man, utan något som helst stöd från Arbetsförmedlingen, aktivt söka arbete. Enligt information på arbetsförmedlingens hemsida  är deras uppdrag att föra samman arbetsgivare och arbetssökande. Enligt förmedlarna själva är deras jobb inte att hjälpa de anställda att söka jobb, utan att få dem i aktiviteter som praktik för att på det viset kunna få en anställning.

Samtidigt har Reinfeldt och EU meddelat att vi måste förvänta oss att arbeta längre i framtiden. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen var 405 464 svenskar arbetslösa i januari. För mig är det svårt att motivera varför anställda skall jobba längre när 96 000 ungdomar är arbetslösa. Enda anledningen till att 40-talisterna borde arbeta längre är för att kunna lära ut viktig kunskap till den generation som skall ta över.

Annonser

Arbetsförmedlingen bedriver vilseledande marknadsföring

Arbetsförmedlingen

Arbetslösheten i Sverige bara växer. Antalet arbetslösa ungdomar är bland Europas högsta. Samtidigt har regeringen satsat mer pengar på Arbetsförmedlingen, i form av fler åtgärder.

Sedan studenten i juni har jag varit arbetslös. Under den perioden har jag hunnit träffa tre handläggare utan något som helst intresse av att få mig i arbete. De flesta gånger jag träffat dem har det varit en kort stund, en skulle bli pappaledig månaden efter, så någon direkt hjälp har jag inte fått. Den sista jag hade, hon pratade om åtgärder, praktik och externa jobbcoacher. Eventuell praktikplats skulle jag söka själv. När hon sa att jag skulle söka en utbildning gjorde jag det, sen hörde hon inte av sig igen.

Självklart har jag under tiden sökt arbete aktivt och lyckats få två intervjuer. För mig är det en bekräftelse på att arbetsmarknaden inte fungerar som den borde. Det är viktigt att ungdomar som är intresserade av att arbeta får möjlighet till anställning. Problemet är att man måste vara städtekniker för att jobba som lokalvårdare.

I veckan ringde en ny tjomme från Arbetsförmedlingen och frågade om ett formulär jag hade fått under ett möte jag kallats till. Informationsmötet fick jag reda på när någon annan från stället frågade varför jag inte hade kommit dagen innan. Jag svarade som det var, att det kunde varit bra om de skickat ut information. På mötet förklarades det att för att få möjlighet till ”stödåtgärder” måste man ha en funktionsnedsättning. Eftersom jag inte fyllt i pappret ringde han främst angående det, samt för att berätta att jag skall få en ny handläggare. När jag påpekade att det jag hade förstått det som att man måste ha ett handikapp tillade han att man även var berättigad till extra stöd om man hade haft kontakt med kriminalvården.

Nu har de bestämt att då jag är inskriven i jobbgarantin sedan slutet av november måste ha en heltidssysselsättning. Därför skall jag delta i ett projekt på andra sidan stan där jag skall lära mig att skriva CV, träffa jobbcoacher och få möjlighet till praktik. Det skall bli intressant att se vad detta ”EU-projekt” leder till, och hur mycket längre det leder mig bort från jobb.

När man slår upp ordet garantera i SAOL betyder det ”tillförsäkra” eller ”gå i god för”. Ordet jobbgaranti betyder helt enkelt att man garanteras ett jobb. Då jag förklarade att jag hellre ville ha ett jobb än åtgärd berättade den anställde på arbetsförmedlingen att de inte kunde ge mig något. Ordet förmedling syftar på medla som betyder ”verka för” eller mäkla. De skall alltså agera mellanhand mellan arbetslös och arbetsmarknad för att denne skall få ett jobb.

Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Vårt uppdrag är att så effektivt som möjligt föra samman de som söker personal med de som söker jobb. Vi finns där behoven finns, i hela landet. Alla våra tjänster är avgiftsfria. Om Arbetsförmedlingen

När jag fått höra av de anställda på Arbetsförmedlingen att de inte kan ge mig jobb så strider det alltså mot deras egen marknadsföring, den är falsk och vilseleder de arbetslösa. Därför måste arbetsförmedlingen avregleras, de anställda få provision på förmedlat jobb och helst inte någon grundersättning. Det är ett system som fungerar bra på Radiotjänst.

GP, SvD

Och den ljusnande framtid…

Många politiker, inte minst statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och stadsrådet Annie Lööf (C), menar att Sverige i framtiden måste ha fler invandrare för att landet skall fungera. Redan nu motiveras den nuvarande invandringspolitiken, främst arbetskraftsinvandringen, med detta argument; trots att vi både har bostadsbrist och en ökande arbetslöshet i landet.

Medan staten subventionerar gratis arbetskraft i form av svenska ungdomar så vill politikerna alltså ha mer konkurrens på arbetsmarknaden. Missförstå mig inte, jag har inget emot att folk kommer till Sverige för att jobba. Men vi måste få ned arbetslösheten först.

För att få ned arbetslösheten måste vi satsa nytt. Vi måste bygga fler lägenhetet som folk har råd att bo i, ettor och tvåor med kokvrå. Dessutom måste vi rusta upp järnvägar, landsvägar och broar. Den svenska infrastrukturen är, än så länge, acceptabel, men läget kan snabbt ändras. Vad som tagit 100 år att bygga upp tar bara några få år att rasera.

Om Reinfeldt nu kan se in i framtiden, varför såg han inte eurokrisen, bostadsmarknadens sviktande och att orderingången troligen minskar de kommande året? Vad vet vi egentligen om framtiden? För några decennier sedan såg vi flygande bilar som en del av framtiden – i stället fick vi klimatförändringar och peak oil.

Tack för att du läste detta inlägg om mina funderingar om hur framtiden kommer att bli.

Arbetsförmedlingen bidrar till ungas utanförskap

Arbetsförmedlingen

Ungdomsarbetslösheten är i dagsläget rekordhög medan de som arbetar blir allt äldre. Samtidigt talar politikerna om en ökad arbetskraftsinvandring och fler praktikplatser. Är det verkligen oavlönat arbete som är lösningen för oss arbetslösa?

Att som ung få ett jobb utan kontakter är idag väldigt svårt. Utbildningsminister Jan Björklund menar att en satsning på lärlingsutbildning är framtiden. När jag efter tre års lärlingspraktik under min gymnasietid träffat arbetsförmedlingen menar handläggarna där att den arbetsförlagda utbildningen inte kan räknas som arbetslivserfarenhet, trots att jag under tre år varit mer på praktik än i skolbänken.

Arbetsförmedlingen har inte heller pratat om hur jag skall få ett jobb utan hänvisat mig till ungdomsgarantin med jobbcoach, praktik och projekt som alternativ sysselsättning. Det är svårt att förstå hur åtgärder hos tredje part skall leda till ett arbete då man kommer längre från arbetsmarknaden. Praktiken ger mig på en sysselsättning och arbetslivserfarenhet, men varför räcker inte den yrkeserfarenhet jag skaffat mig under utbildningen?

Det är mer lönsamt idag för en arbetsgivare att ta emot praktikanter som får aktivitetsersättning än att själv anställa under de första månaderna då denne lärs upp. Som jag ser det hindras många unga från att få en anställning idag på grund av de åtgärder som de folkvalda har infört. Att kalla Arbetsförmedlingen för en förmedlare av arbete är alltså hyckleri.

För att komma tillrätta med problemen måste vi fokusera mer på entreprenörskap i skolan och fler yrkesorienterade utbildningar. Vi måste även se över ungdomsgarantin och de åtgärdsprogram som finns som idag skall ge ungdomar ”en fot in på arbetsmarknaden”, men i stället hindrar dem. Slutligen måste vi avreglera arbetsförmedlingen och införa en någon form av provisionsbaserad ersättning per förmedlat jobb.

Har arbetsförmedlingen spelat ut sin roll?

För drygt två veckor sedan lämnade jag gymnasieskolans trygga värld för att gå ut i verkligheten, ut i otrygghet och arbetslöshet. Vad får vi ungdomar för stöd och hjälp som arbetslösa och hur söker man arbete?

Den sista veckan i skolan blev jag inskriven och inbokad på möte hos arbetsförmedlingen. När jag i veckan kom dit med CV och ett personligt brev skrev handläggaren in uppgifter om min arbetslivserfarenhet och utbildning i deras system, samt konstaterade att jag hade ett mycket bra personligt brev. Därefter föreslog hon att jag skulle besöka butiker för att personligen överlämna mitt personliga brev till personalansvarig butikschef för att be om praktik.

Nu är jag inte ute efter en praktik då jag måste tjäna mina egna pengar då jag inte är berättigad A-kassa p.g.a. ett liv fyllt av studier. Att det bästa sättet att få arbete är att personligen överräcka sin meritförteckning har jag redan förstått efter att ha googlat på hur man söker arbete. När jag frågade min handläggare hur man på annat sätt söker jobb visade hon mig platsbanken, men det verkade som att hon inte var intresserad av hur den fungerade, eller att hjälpa mig få en anställning.

Frågan jag ställer mig är om arbetsförmedlingen behövs eller om den har spelat ut sin roll. Som jag förstår det behövs det endast en kontrollinstitution för att försäkra sig om att de som nu går på A-kassa aktivt söker arbete. Mitt förslag är att avveckla arbetsförmedlingen i sin nuvarande form, men att vi även i fortsättningen skall ha platsbanken då den fungerar bra. Nu blir frågan vad som skall ersätta arbetsförmedlingen och hur vi arbetslösa ska få hjälp att formulera de dokument som krävs för att få en anställning.

Jag anser att det är viktigt att redan i skolan lära ut hur man söker arbete, hur man skriver CV, hur ett personligt skall formuleras på bästa sätt. Samtidigt behöver vi fler jobb, något som fler entreprenörer kan skapa. Därför är det enligt mig viktigt att alla ungdomar får rätt till ett riktigt entreprenörsämne, inte bara projekt och företagande som ingår i en del program.

Nu ställer jag frågan till Er, arbetslösa, arbetstagare och elever. Hur ska vi få fler i arbete och vad behöver Ni för stöd och hjälp för att kunna få en anställning?

Vad tar vid när den sista fabriken stänger?

Som ung på väg ut i arbetslivet är arbetsmarknaden självklart A och O. Men den nuvarande arbetssituationen sägs förbättras om några år, men finns det verkligen någon framtid i Sverige som industriland?

Till våren tar jag studenten, då blir jag en av alla de tusentals ungdomar som aktivt söker jobb. Jag har fördelen att min gymnasietid till stor del har varit arbetsplatsförlagd, då jag redan fått se de positiva sidorna med att arbeta åtta timmar per dag. Men för stunden upplever jag, tyvärr, det negativa. Den praktikplats som jag för närvarande är på genomgår nu en rekonstruktion och en konkurs kan komma lagom efter jul. Det är ett av alla de industriföretag som finns i Sverige, idag. Men hur ser det ut imorgon?

En stor del av de som jobbar i den svenska industrin idag har varit aktiva i mer än 20 år, och män. Många äldre kommer inom de närmsta 20 åren att gå i pension och ska då ersättas av yngre förmågor, arbetstagare som i dagsläget inte finns.

Det råder idag ingen brist på arbetslösa, utan på kompetens. Många unga har spenderat sina tre ”frivilliga” år på gymnasiet på onödiga program som estetprogrammet. Många har satsat på att satsa på sin hobby och valt att satsa på en IT-karriär, något som fick stora konsekvenser i samband med kraschen för 10 år sedan.

Det finns tecken som tyder på att tillverkningsindustrin i framtiden kommer att försvinna från Sverige och ersättas med stycketillverkning och prototyptillverkning där en leveranstid på sex månader inte fungerar. Men bilindustrin och legotillverkning kommer antagligen att gå samma väg som varvsindustrin, till Asien.

Men vad ska då framtidens svenskar jobba med? Många säger att servicesektorn är framtiden för oss. Är det våra pensionärer och arbetslösa ungdomar som vi ska ta hand om? För som det ser framtiden för Sverige lika mörk ut som världen utanför mitt fönster.

Andra menar att en ökad satsning på förnyelsebar energi, vindkraft, vågkraft och vattenkraft kan bli Sveriges framtid. Men för att hänga med i utvecklingen måste vi hoppa på tåget nu. Energipolitiken har de senaste åren blivit allt mer kännbar och uppenbar då vi fått uppleva allt fler naturkatastrofer i världen. Därför är det viktigt att ligga i framkant för att få den stora delen av kakan.

Sverige har tidigare varit ledande inom forskningsindustrin. Men med en alltmer eftersläpande kunskapsnivå kommer Sveriges ställning att försvagas ytterligare, vilket redan har påbörjats.

För att knyta samman säcken kan vi konstatera att Sverige som industriland med tillverkning av bilar och stålprodukter i framtiden måste ersättas. Av vad kan inte jag bestämma, utan entreprenörerna, Sveriges framtid.

Jag håller med Bert om ungdomarbetslösheten!

För några minuter sedan slutade första programmet av Debatt på SVT för denna gång. Programmet handlade om ungdomsarbetslösheten i samhället.

Bland de personer som var inbjudna var entreprenören Bert Karlsson som menade att en stor del av dagens ungdomar valde bort ”skitjobb” som McDonald’s, städjobb och liknande. Han menade också att det ställs för få krav på dagens ungdomar, att de blivit för bortskämda och pratar i mobilen under lektionstid och kommer för sent till lektionerna.

Jag håller med Bert till viss del. Jag går en yrkesutbildning med lärlingsinriktning där jag ser klasskamrater som inte sköter sig, kommer för sent till jobbet, inte sjukanmäler sig och liknande saker. Nästa alla tar för givet att de kan ha mobiltelefonen igång under lektionstid och kan svara när som helst.

Enligt min åsikt ställdes det mer krav på unga förr, det fanns inget daltande och ”en chans till”, utan det var pang bom. Självklart ska det inte bli som för 40 år sedan, men det kan samtidigt inte fortsätta i samma spår som idag.

En del unga säger att de sökt hundratals jobb det senaste halvåret och kommit på intervjuer och sedan blivit avvisade eller blivit utan svar. Det nämns aldrig hur deras beteende var och hur de sökt jobbet. Som jag tidigare skrivit anser jag att internet-annonserna inte är hela jobbsökarprocessen, utan att man också måste ut i affärer och på företag, kontakta personalchefen och dela ut sitt CV till alla. På så sätt får företagen en bild av dig och kan ställa frågor om dina tidigare erfarenheter. Det är, som jag också tidigare nämnt, också viktigt att utnyttja kontakter. Söker kompisens jobb fler arbetare, eller har din kusin egen godisaffär?

Sen är det viktigt att fasa ut de äldre, men samtidigt se till att lära upp den yngre generationen. Kan det inte vara en bra idé att göra en deal med företagen att man sänker arbetsgivaravgiften för en äldre om man tar in en yngre förmåga som lärs upp och inom en snar framtid kommer ta över?

Enligt mina åsikter är det helt fel att göra det billigt, till och med ingen arbetsgivaravgift, för pensionärer. På så sätt så får man aldrig in yngre!