Vad tar vid när den sista fabriken stänger?

Som ung på väg ut i arbetslivet är arbetsmarknaden självklart A och O. Men den nuvarande arbetssituationen sägs förbättras om några år, men finns det verkligen någon framtid i Sverige som industriland?

Till våren tar jag studenten, då blir jag en av alla de tusentals ungdomar som aktivt söker jobb. Jag har fördelen att min gymnasietid till stor del har varit arbetsplatsförlagd, då jag redan fått se de positiva sidorna med att arbeta åtta timmar per dag. Men för stunden upplever jag, tyvärr, det negativa. Den praktikplats som jag för närvarande är på genomgår nu en rekonstruktion och en konkurs kan komma lagom efter jul. Det är ett av alla de industriföretag som finns i Sverige, idag. Men hur ser det ut imorgon?

En stor del av de som jobbar i den svenska industrin idag har varit aktiva i mer än 20 år, och män. Många äldre kommer inom de närmsta 20 åren att gå i pension och ska då ersättas av yngre förmågor, arbetstagare som i dagsläget inte finns.

Det råder idag ingen brist på arbetslösa, utan på kompetens. Många unga har spenderat sina tre ”frivilliga” år på gymnasiet på onödiga program som estetprogrammet. Många har satsat på att satsa på sin hobby och valt att satsa på en IT-karriär, något som fick stora konsekvenser i samband med kraschen för 10 år sedan.

Det finns tecken som tyder på att tillverkningsindustrin i framtiden kommer att försvinna från Sverige och ersättas med stycketillverkning och prototyptillverkning där en leveranstid på sex månader inte fungerar. Men bilindustrin och legotillverkning kommer antagligen att gå samma väg som varvsindustrin, till Asien.

Men vad ska då framtidens svenskar jobba med? Många säger att servicesektorn är framtiden för oss. Är det våra pensionärer och arbetslösa ungdomar som vi ska ta hand om? För som det ser framtiden för Sverige lika mörk ut som världen utanför mitt fönster.

Andra menar att en ökad satsning på förnyelsebar energi, vindkraft, vågkraft och vattenkraft kan bli Sveriges framtid. Men för att hänga med i utvecklingen måste vi hoppa på tåget nu. Energipolitiken har de senaste åren blivit allt mer kännbar och uppenbar då vi fått uppleva allt fler naturkatastrofer i världen. Därför är det viktigt att ligga i framkant för att få den stora delen av kakan.

Sverige har tidigare varit ledande inom forskningsindustrin. Men med en alltmer eftersläpande kunskapsnivå kommer Sveriges ställning att försvagas ytterligare, vilket redan har påbörjats.

För att knyta samman säcken kan vi konstatera att Sverige som industriland med tillverkning av bilar och stålprodukter i framtiden måste ersättas. Av vad kan inte jag bestämma, utan entreprenörerna, Sveriges framtid.

Annonser

Stort kunskapstapp i svensk skola

Användaren gorgMeister på internetforumet Flashback har skrivit en tråd där han skryter om att hans tvillingbror gjort det nationella provet i matematik B i stället för honom. Trådskaparen skriver också att anledningen till detta tilltag är eftersom att han inte fått tillräckligt med poäng på delproven för att bli godkänd.

Att någonting sådant förekommer är nog inte första gången. Men däremot är det skandal att det faktiskt går att genomföra! 90-talister är enligt mig den mest underutbildade och mest slöa grupp av ungdomar som i modern tid vandrat i Sverige.

Den svenska skolan är tyvärr mycket bristfällig nu för tiden och många lärare delar för lätvindligt ut betyg till elever som knappt uppnår målen, och det bara för att vara snälla. När de första 90-talisterna nu går ut de närmaste åren kommer samtidigt allt fler 40-talister att stämpla ut för sista gången, ett generationsskifte håller på att ske. Därför är det också viktigt att dagens ungdomar får möjlighet att lära sig lika mycket som gårdagens ungdomar, de som inom en snar framtid blir ålderspensionärer.

Hur detta skall lösas är dock någonting som diskuteras i riksdagen och bland de egna partierna, men inte 100 procent blocköverskridande. Den svenska skolan har de senaste åren tappat kunskap till följd av alla de politiska reformer som påverkat utbildningen negativt.

”Min tvillingbror ska göra nationella åt mig” – https://www.flashback.org/t1197890

Könskvotering? Nej tack!

Könskvotering är något som är på den politiska agendan i nutiden och säkerligen i framtiden. Den kritik som framförs är att framför alltatt det i svenska bolagsstyrelser finns väldigt få kvinnor. Därför har röster höjts om att införa en lag där 40 procent av platserna i en styrelse i kommunala och statliga företag skall innehas av kvinnor.

En av anledningarna till att det återfinns så mycket män i företagsledningar i Sverige är för att de oftast tillhör en äldre generation, 40- och 50-talister. De flesta, absolut inte alla, i den åldersgruppen är relativt lågutbildade eller jobbar inom vård, skola och omsorg. Enligt min åsikt är de som jobbat längst i företaget eller inom branschen och är duktika på att marknadsföra sig själva oftast dem som får jobbet. Detta innebär alltså att kvinnorna oftast inte platsar för arbetet och därför har en procentuellt mindre del av chefsjobb.

Det kommer i framtiden bli allt fler kvinnor i styrelser och på andra viktiga och högt uppsatta positioner eftersom att det är fler 60-talister och generationer efter det där kvinnor fått den möjligheten och haft amitionen att bli företagsledare. Därför anser jag att kvotering i bolagsstyrelser är någonting som med åren egentligen inte behövs och i skrivande stund är orättvis mot de som jobbat längre.

Lika rätt till kunskap i grundskolan

Nyhetsprogrammet Rapport på Sveriges Television rapporterar om att allt fler barn med lågutbildade föräldrar halkar efter i skolan.

Läxor är något som skapar ökade skillnader i barns kunskapsnivåer. Förlorad kunskap gör att de som i framtiden kommer att vara med och driva samhället har sämre förutsättning att lyckas. Det måste satsas på fler lärarledda lektioner med mer individuellt anpassad kunskap på det man är bra på.

Alla människor kan inte vara bra på allt, men alla är bra på något. Enligt flumvänstern skall folkets kunskap vara likvärdig inom alla ämnen. Självklart måste alla ha en bra kunskap i språk och matematik, men alla kan inte bli matematiker och samtidigt vara bra hantverkare.

Lika rätt till kunskap – Möjlighet till spetskompetens.