Kritisera inte samhället om du själv inte försöker!

Motsättningarna mellan ungdomar i förorten och svensk polis har de senaste åren nått nya höjder. Sveriges Television tog i veckans Uppdrag Granskning och Debatt upp de senaste händelserna i Backa, en förort till Göteborg. Bilbränder, skottlossning och boende som är rädda för att gå ut på kvällen. Är det ett samhälle vi vill leva i?

Dagens debatt mellan polisen, politiker och ungdomar från Backa visade på att eget ansvar inte finns i de ungas ordförråd. Gång på gång menade killarna i debatten att anledningen till att bränder och stenkastning förekommer i förorten är politikernas nedskärningar i Backa, Bergsjön och andra invandrartäta områden. Samtidigt menar politikerna att det inte alls förekommer nedskärningar, att de i stället tiodubblat budgetanslagen och att fritidsgårdarna inte alls stängs.

Kritiken som haglar mot politikerna tyder på att folket i förorten blivit allt mer beroende av samhället, att de i stället för att ta egna initiativ kritiserar de folkvalda för att inte göra något. Vi som individer bygger tillsammans det samhälle vi vill ha. Vill du att ditt bostadsområde skall ha en fritidsgård? Samla ett gäng, starta en förening och anordna sedan fritidsaktiviteter. Det är inte rättvist att skylla allt på samhället när man själv inte tar ansvar. Att skjuta, kasta sten och bränna bilar, det är inte ett samhälle jag vill leva i.

Samtidigt kritiserar många unga polisens insatser i de utsatta områdena och menar att det förekommer trakasserier mot dem. Tyvärr är det en av konsekvenserna när man väljer att inte följa lagen.

När journalisten Janne Josefsson ifrågasätter varför det förekommer droghandel, misshandel och liknande menar ungdomarna att ” det är så man gör idag, folk tjänar pengar på det sättet.” Det är tragiskt att en del unga i dagens samhälle tror att kriminalitet är en del av hur man får in pengar. De som växer upp i förorten behöver förebilder. Personer, eldsjälar, som brinner för ungdomar och fångar upp dem innan brottslingarna slagit sina klor i dem.

Det är du och ingen annan som styr över dina egna handlingar. Du är således den största bromsklossen för din egen framgång.

Arbetsförmedlarna bör konkurrera med varandra

Arbetsförmedlingen har spelat ut sin roll. Arbetslösheten bland unga minskar inte och antalet arbetslösa som är berättigade till a-kassa har de senaste månaderna minskat dramatiskt.

Samtidigt kan jag tycka att platsbanken är den funktion som fortfarande fungerar när det kommer till arbetsförmedlingen. Däremot är kritiken mot handläggarna bestående då många har bristande kunskaper om hur man faktiskt förmedlar jobb, framför allt till nysvenskar och personer med handikapp.

Kontrollansvaret för a-kassan som idag ligger på Arbetsförmedlingen kan läggas över på de olika fackföreningarnas a-kassekontor samtidigt som förmedlingen avvecklas. Sverige bör i stället efterlikna Australien där privata arbetsförmedlingar konkurrerar med varandra. Detta har lett till minskad arbetslöshet i landet.

Det största ansvaret bör dock läggas på skolan där ett obligatoriskt entreprenörsämne bör inkluderas i den grundläggande utbildningen. Eleverna ska där lära sig hur man tar sig in på arbetsmarknaden, skriver CV och kontaktar företag. Men även hur man själv startar ett företag. På så sätt bör vi kunna minska arbetslösheten bland unga.

Troligen kan det senare även vara ett alternativ för att råda bot på den massarbetslöshet som nu finns bland nysvenskar. Sverige behöver fler arbetstillfällen och alla kan inte köra taxi eller baka pizza och sälja kebab. Även personer från Libanon, Polen och Irak besitter kunskaper som de kan omvandla till en fördel i Sverige.

Varken politiker eller arbetsförmedlare har kunskap om hur det är att vara arbetslös, leva på gränsen till fattigdom. En konkurrens mellan arbetsförmedlingarna, risken för att själva bli arbetslös blir en blåslampa i röven för de kaffedrickande jobbförmedlarna.

Demokrati ska byggas underifrån

Det senaste året har vi varit med om ökade oroligheter i förorterna, främst i Malmö och i Göteborg. Lösningen på detta är enligt Beatrice Ask, en ökad polisnärvaro i dessa områden.

Min åsikt är att ungdomar har för lite att göra. I och med att fritidsgårdarna har blivit färre och fått kortare öppettider och samtidigt problem hemma bidragit till en ökad skadegörelse på allmän egendom.

För att få bort problemen anser jag att ansvaret för fritidsaktiviteter i framtiden ska läggas mer på ungdomarna. Att involvera ungdomarna i beslutandet och att ge dem mer ansvar och mer att säga till om, är att bygga demokrati underifrån. För vem vet bättre om ungdomars situation idag än ungdomarna själva? Politiker? Knappast!

Idag ser man bara problemen som finns. Inte varför och hur de ska förebyggas. När ungdomarna själva får ta tag i frågan så vet de mer om bakgrunden till problemen, varför någonting har hänt och kan då besluta om hur sådant kan förebyggas. Därför föreslår jag alltså dessa ungdomsråd, självklart med full insyn och stöd av vuxna, där ungdomar kan välja representanter för kvarteret som kan föra ut deras önskemål och klagomål till politiker och andra som fattar beslut.

Hur ska ovanstående då införas? Det är inte upp till mig att besluta sådant. Det bästa vore om ungdomar och politiker kan mötas och förhandla fram ett hållbart system.